Mina kommentarer som jag tecknat i en protokollsanteckning vid mötet den 18 juni
Trafikförsörjningsprogrammet 2026 – 2029
Vid dagens möte beslutades om Trafikförsörjningsprogrammet 2026 – 2029. Nämnden har återkommande under drygt ett års tid diskuterat och kompromissat om programmets mål och innehåll. Förslaget till program har efter det varit utsänt på en bred remissrunda, och efter att nämnden tagit av remissrundans synpunkter gjort justeringar. Det är en styrka för kollektivtrafiken att nå en så bred enighet som också främjar hela länets utveckling.
Jag vill lämna några kommentarer till vad jag med Centerpartiets utgångspunkt ser som extra viktiga och vill framhålla som betydelsefulla för att möta de kommande årens utmaningar:
Programmet främjar hela länets utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet har sin grund i den regionala utvecklingsstrategin och dess fokus på att knyta samman Västra Götaland. Programmet inleds med att konstatera att ”Transportsystemet och kollektivtrafiken har stor betydelse för människors tillgänglighet och bidrar till att tillväxt och utveckling kan ske i hela Västra Götaland.” En viktig betoning av kollektivtrafikens ambition att ge fler resenärer möjlighet att välja kollektivtrafiken, för att fler ska kunna resa till arbete och studier samtidigt som vi kan minska köer, trängsel och utsläpp.
Långsiktigt stabil ekonomi krävs för att kunna utveckla kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken finansieras huvudsakligen genom biljettintäkter och skattemedel via regionbidrag eller kommunala tillköp till Västtrafik. Västtrafiks totala budget för 2024 uppgår till cirka 11 800 miljoner kronor, knappt hälften kommer från regionens budget. Centralt för att kunna utveckla kollektivtrafiken är behovet av ökade resurser. Övriga mål i programmet kommer inte att nås om intäkterna till kollektivtrafiken minskas.
Självfinansieringsgraden – som beskriver hur stor andel som ska komma från resenären eller kommunala tillköp i relation till regionens skatteintäkter – har historiskt legat runt 50 procent, men minskade under pandemin på grund av lägre biljettintäkter. Trafikförsörjningsprogrammet har som mål att minst bibehålla 2023 års nivå (46,7%) för självfinansieringsgraden är helt rimligt men inget högt ställt mål.
För att inte resurserna till kollektivtrafiken ska urholkas krävs ändå åtgärder både på intäkts- och kostnadssidan. Det är av vikt att biljettintäkterna följer den allmänna prisutvecklingen. Hastiga slag i form av frysning av biljettpriset enstaka år, tvingar fram kraftigare höjningar kommande år.
Minskade intäkter tvingar Västtrafik att minska trafikutbudet. Det vore olyckligt. Minskade resurser till kollektivtrafiken leder till minskad trafik och sämre kvalitet som drabbar resenärerna. Det minskar attraktiviteten och gör att övriga mål i programmet kommer att vara svåra att nå, inte minst målen om minskad miljöpåverkan.
Fortsätt att utveckla stråken för en större arbetsmarknad: Det är positivt att programmet fortsätter att utveckla stråken med ökade öppettider. En viktig aspekt här är att säkerställa att de största tätorterna i kommunerna kopplas på och att kollektivtrafiken blir mer oberoende av kommungränserna, vilket kan gynna resenärerna och länets utveckling. En förutsättning för att hela länet ska kunna växa är att kollektivtrafiken i stråken utvecklas utifrån beslutade planer och program. Den absolut största andelen av kollektivtrafikresorna sker i städerna och för att minska trängseln i städerna är det viktigt att programmen har som utgångspunkt att öka snabbheten och kvaliteten i kollektivtrafiken i relation till bilen samt att fler korta resor sker med cykel eller till fots.
Förstärkning av stråken ger fler möjlighet att pendla lite längre, vilket gör att fler invånare i länet kan nå en större arbetsmarknad. Fler resenärer ska våga ställa bilen och få en snabb och punktlig kollektivtrafik. Det stärker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken. Bättre och snabbare trafik i de större stråken ökar också underlaget för den finmaskiga landsbygdstrafiken.
Resor till studier: Programmet lyfter behovet av att anpassa trafiken för gymnasieelever och att alla kommuner har kollektivtrafik för daglig pendling till universitets- eller högskoleorter. Här finns en möjlighet att ytterligare konkretisera hur VGR/Västtrafik tillsammans med kommunerna kan hitta gemensamma kostnadseffektiva lösningar för att öka tillgängligheten för studerande från alla kommuner till högskoleorter.
Bra med dialog om skolskjutsarna: Programmet nämner att det är eftersträvansvärt att samordna kollektivtrafiken med kommunernas skolskjutsansvar för grundskolan. Samordnade lösningar kan bidra till ökad tillgänglighet och ett effektivt nyttjande av offentliga medel. Jag vill poängtera att det krävs en djupare dialog med kommunerna kring hur skolskjuts skulle kunna bidra till att förstärka det grundläggande utbudet på landsbygden.
Nya lösningar för ökad tillgänglighet: För att bibehålla och utveckla tillgängligheten behöver kollektivtrafiken nyttja och utveckla kostnads- och resurseffektiva lösningar. Det är bra att programmet lyfter kombinationen av olika transportslag, såsom anropsstyrda lösningar och cykel. Ytterligare fokus på innovation och att våga testa nya tekniker är värdefullt. Bra att vi under programperioden särskilt ska belysa och tydliggöra båttrafikens roll och potential.
Samverkan för samhällsplanering: En god dialog med kommuner kring samhällsplanering är avgörande. Det vore värdefullt att utveckla detta vidare genom att identifiera konkreta förbättringsområden så att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den gemensamma planeringen med kommunerna. Pendelparkeringarna behöver bli fler och tryggare. Många människor behöver ta bilen eller cykeln den första sträckan av resan, och bytespunkterna ska ha en hög service, vara trygga så att övergången från bil till buss/tåg går smidigt.
Genom att adressera dessa punkter kan Trafikförsörjningsprogrammet 2026 – 2029 bli ännu mer effektivt i att skapa en hållbar och tillgänglig kollektivtrafik som gynnar hela Västra Götaland.
Dag som ovan
Maria Andersson (C)
Ledamot av infrastruktur och kollektivtrafiknämnden