Besök på Borås Science Park . Textile Fashion Center och några reflektioner efter det besöket.
Den globala textilindustrin är resurskrävande och orsakar växthusutsläpp, miljöförstöring och dålig arbetsmiljö. Den genererar dessutom stora mängder avfall i Sverige. Ett plagg används i snitt sju gånger, några plagg används flitigt och under många år med andra blir hängande i garderoben.
Uttjänta t-shirts slängs i soporna och eldas upp. Varje svensk slänger 14 kg textil per år. Tjugofem procent av de kläder som tillverkas säljs inte utan blir svinn direkt.
– Vi har många gånger stått där på återvinningscentralen och funderat på var vi ska göra av våra textilier och varför det inte finns en container för lump. Orsaken är bl.a. senfärdighet från regeringens sida.
Svensk mode- och tekoindustri omsatte 380 miljarder kronor 2019 och exporterade för 32 miljarder kronor. Antalet anställda är ca 47.000 i 13.000 företag. Det är många mindre företag men stor innovationsförmåga. Borås är Sveriges textilmecka med stor innovationsförmåga, inte minst, tack vare de satsningar som VGR gör på Borås Science Park. Men VGR har också satsat på Wargön Innovation som är en del av Innovatum. Wargön har fokus på återvinning och återanvändning. Alltså den senare del av textilkedjan som handlar om återvinning och återanvändning.
Svensk textilindustri har gått ifrån krisande låglönebransch till en innovations och kunskapsdriven bransch. Textilindustrin, i synnerhet här i Västsverige, är förberedda för en konkurrenskraftig uppskalning för cirkulära metoder för att minska växthussläpp, miljöförstöring och dålig arbetsmiljö.
– Regeringen behöver ta beslut om satsningar på utredning, forskning och innovation som förbereder gröna investeringar i cirkulär textil systemomställning. Det är dags att denna bransch får möjlighet att göra den stora omställning som den är beredd för.
I Sverige, med koncentration till textilbranschens historia och hjärta i Borås finns spetskompetens på internationell nivå genom hela den textila värdekedjan inklusive forskning, innovation och företagsutveckling. Därtill med ett starkt samarbete mellan näringslivets aktörer och lärosäten nationellt och internationellt.
Nu behöver vi ett tydligt åtagande och engagemang från alla aktörer inklusive regeringen. Vi anser att målen för en industriell omställning inte ska begränsas till att klara våra åtaganden utan skall ses som en möjlighet. Målet skall vara fler och utvecklande jobb, innovation, nyindustrialisering, affärsmodeller i framkant och stärkt konkurrenskraft i ett världsledande hållbart kluster. Det är med en sådan målbild vi tar vara på potentialen i svensk textilindustri till gagn för både tillväxt, klimat och sysselsättning
En återvinningshub i Västsverige
Europa har ett tydligt fokus på textilsektorn och diskuterar satsningar på avancerad återvinning av textil. Från 2025 ställer EU krav på insamling, då krav på separat insamling av textilavfall träder i kraft. Fler länder i Europa är i full färd med att färdigställa storskaliga anläggningar för textil återvinning. Men Sverige halkar efter. De saknas beslut för att komma i gång med återbruk och återvinning. Den textila kedjan måste slutas och bli cirkulär.
– Om bara 5 procent av Europas textilkonsumtion ersattes av second hand skulle utsläppen minska med motsvarande 40 procent av Sveriges totala utsläpp.
Omställningen av textilindustrin är mycket mer än en miljöfråga. Det finns en stor potential av tillväxt i den cirkulära ekonomin men det krävs en vilja att göra satsningar enligt en industriell modell och storskaliga sådana. Återvinning och cirkulariet kan möjligheter till nya affärsmodeller som i sin tur leder till nya jobb. Men det krävs stora volymer och stora anläggningar för att få tillräcklig lönsamhet och effektivitet.
– EU har ett tydligt mål och det diskuteras storskaliga investeringar i industriell infrastruktur, s.k. återvinningshubbar för avancerad återvinning. Minst en sådan hubb bör ligga i Västsverige och kan skapa jobb i flera led.
Västra Götalandsregionen har under 2021 samlat aktörer i branschen och antagit en vision att bli ”Europas innovativa spets och kreativa mylla för cirkulär design inom textil/mode” som nu finansieras för 2022-2023. Den stärker regeringens nationella plattform på Högskolan Borås, Textile and Fashion 2030.
Det är dags att tillsammans växla upp så att branschen får långsiktiga förutsättningar för de investeringar som krävs för en grön omställning i Sverige. Det förs redan idag diskussioner, men det stora behovet av industriell infrastruktur och investeringar gör att frågan behöver hanteras samlat.
Textil återvinning kan ge nya jobb
Satsningar inom textil återvinning, industri och handel innebär också satsningar på kvinnors yrkesutveckling och på jobb där många nya svenskar ges möjlighet att etablera sig. Kompetensförsörjningen är en central aspekt av omställningen och en av flera som kräver målinriktade satsningar och långa ledtider.
Gröna jobb växer inte fram av sig själv och både industrins gröna omställning och en mer hållbar handel kräver stora insatser för att hantera nya kompetensbehov. Inom hela värdekedjan finns behov av relevant kompetensutveckling och validering på flera nivåer. Det krävs storskalig återvinning för att lyckas men om textilråvara samlas till Västsverige och det kan ge jobb inom sortering, produktion, logistik och handel. Då stärks det textila klustret i Västsverige och vi kan dra ännu större nytta av vår kompetens.
Grön omställning
Regeringen talar väl om det gröna och revolutionerade omställningen som sker i norra Sverige inom gruvnäringen och ibland nämns också den stora omställning som sker här i Västsverige inom fordonsindustrin.
Med bakgrund av den stora miljö- och klimatpåverkan som den globala textilindustrin åstadkommer och att EU pekat ut en Green Deal för klimatomställning viktiga sektorer borde textilsektorn omfattas. Textil är komplext, cirkulära loopar ger industriella erfarenheter till andra branscher.
Regeringen fördelar EUs resurser för omställning främst till gruvor och fossilfri stålproduktion, medan en av de största miljöpåverkarna, det textila avfallet, inte omfattas.
Det är lätt att tänka att detta är en bransch, traditionellt med en stor andel kvinnor, där lönsamheten i den globala konkurrensen kommer från låga löner och hög klimatpåverkan. I näringen finns en stor vilja att gå mot att arbeta cirkulärt och hållbart, satsa på ny teknik och skapa fler, gröna och kvalificerade jobb i nya sektorer.
– Om Sverige ska vara ett föregångsland för grön omställning behövs nu en samlad strategi och insatser för industriell systemomställning med storskalig sortering och textil materialåtervinning.
Från vänster: jag, Kerstin Hermansson, Borås, Roland Karlsson, Ulricehamn, Cecilia Andersson, Borås och Aida Karimli, Ale. 
