Viljan finns, men möjligheten saknas.

Insändare i dagens Lysekilsposten

Västra Götalandsregionen varnar återkommande för blodbrist. Samtidigt är bilden tydlig: viljan att ge blod är stark. Hela 76 procent av befolkningen uppger att de kan tänka sig att bli blodgivare. Det stora hindret är inte engagemanget – utan möjligheten att faktiskt kunna ge blod där man bor och arbetar.

Det var utgångspunkten när jag lade motionen om att öka möjligheterna att ge blod i hela Västra Götaland. I norra Bohuslän och Dalsland är avstånden till blodcentraler långa och öppettiderna ofta dåligt anpassade för människor som arbetar eller studerar. Det utestänger många som annars gärna skulle bidra, och det försvagar både sjukvården och vår gemensamma beredskap.

I motionen föreslog jag konkreta och rimliga åtgärder: längre öppettider, fler blodbussar och mobila lösningar samt möjligheten att ge blod vid lokalsjukhus och förstärkta vårdcentraler, till exempel i Lysekil. Förslagen syftade till att ta tillvara den vilja som redan finns hos invånarna.

När motionen behandlades valde den politiska ledningen att betrakta den som ”besvarad”, med hänvisning till pågående arbete. Samtidigt visar regionens egna underlag att endast omkring två procent av invånarna idag är blodgivare – trots att minst fem procent behövs för att klara fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Det är ett tydligt glapp mellan ambition och verklighet.

Extra anmärkningsvärt är att den rödgröna ledningen nyligen presenterat en regionbudgeten på över 70 sidor – utan att nämna ordet blod en enda gång. Det säger tyvärr en del om vilka frågor som prioriteras bort.

Blodförsörjning är inte bara en teknisk sjukvårdsfråga. Det handlar om trygghet, beredskap och om att ge människor möjlighet att bidra. Viljan finns – nu måste regionen se till att möjligheten också gör det.

Maria Andersson (C), regionpolitiker Brastad