Partierna i Infrastruktur och kollektivtrafiknämnden skulle i veckan komman med förslag på strategiskt inspel till det nya Trafikförsörjningsprogrammet. Centerpartiet skrev ihop ett förslag tillsammans med de övriga partiernas i GröbBlå samverkan. Förslaget är inlämnat och lyder som följer:
Förslag till strategisk inriktning för Trafikförsörjningsprogram 2026–2029 (GrönBlå Samverkan)
1. Tillväxt och tillgänglighet i hela regionen
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och dess långsiktiga prioritering Knyta samman Västra Götaland beskriver VGR:s inriktning och prioriteringar för att bidra till en hållbar och förbättrad tillgänglighet och bör även vara centrala i trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet bör även sträva efter att generera tillväxt och utveckling i hela länet.
Förutsättningarna i Västra Götaland ser olika ut i olika geografier och därför behöver lösningarna se olika ut beroende på var de genomförs. Olikheterna till trots så bör kollektivtrafiken verka för ökad tillväxt i hela regionen. Fler resenärer ska ges möjligheten att ställa bilen och få tillgång till en snabb och punktlig kollektivtrafik. Det stärker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken, vilket bidrar till att öka andelen som väljer kollektivtrafik framför annan motoriserad trafik. En målsättning bör vara att stärka samverkan och dialog mellan kommuner och Västtrafik där båda parter främjar ett gott samarbetsklimat
Värna och utveckla kollektivtrafikens attraktivitet och kvalitet
Kollektivtrafikens kvalitet och det som erbjuds är avgörande för att fler ska välja kollektivtrafik gentemot annan motoriserad trafik. Att trafiken går i tid, att byten fungerar, tydlig information vid störningar, utformning av hållplatser och bytespunkter, bemötande från personal samt att det känns tryggt och säkert för både personal och resenärer är avgörande.
Kollektivtrafikens kvalitet behöver utvecklas med resenären i fokus och med medvetenhet om olika gruppers behov i åtanke. Arbetet med att öka andelen resenärer som känner trygghet i regionens kollektivtrafik behöver fortsätta.
Sammanfattande punkter:
- Kollektivtrafiken som tillväxtmotor
- Attraktiv kollektivtrafik
- Trygg kollektivtrafik
2. Utbud som skapar regional utveckling
Västra Götalands utveckling och resenärernas efterfrågan av kollektivtrafik ska vara central för den fortsatta planeringen. Dessa två principer förenas i fokuset på arbets- och studiependling genom utpekade stråk som agerar möjliggörare för regional utveckling. Men även utanför stråken är det nödvändigt att det erbjuds ett grundläggande utbud för att skapa en förutsägbarhet och geografisk rättvisa i länet.
Kollektivtrafikens främsta uppgift är att möjliggöra arbets- och studiependling
De enskilt vanligaste resorna med kollektivtrafiken är kopplade till arbete och studier. Det är också de resor som är relativt regelbundna och sker till målpunkter dit många vill resa samtidigt och över tid samt är enklare att kollektivtrafikförsörja. Utveckling av kollektivtrafik för andra reseärenden bör framförallt ske genom utökat utbud i de utpekade stråken.
Utökat utbud i utpekade stråk
Strategin med utpekade stråk som binder samman länet är central. Cirka 80 procent av befolkningen bor i direkt närhet av en hållplats i stråken. Den bärande tanken med utpekade stråk är långsiktighet i trafikering, attraktivitet i relationer där det finns ett större resande under dygnet.
Jämfört med dagens program där ambitionen är 10 turer per riktning/vardag föreslås en utökning av trafiken i stråken, där tidigare och senare avgångar möjliggör för flera att arbets- och studiependla även utanför de allra vanligaste pendlingstiderna. Utöver turtätheten ska även förkortade restider i de utpekade stråken vara ett mål. Att satsa på stråken kan också skapa ökade resmöjligheter för fritidsresor. Ett utökat utbud ökar också attraktiviteten generellt vilket kan bidra till andel resande med kollektivtrafiken ökar gentemot den övriga motoriserade trafiken på ett resurseffektivt sätt. Utbudet ska balanseras mot kostnad och efterfrågan samtidigt som det tas hänsyn till potentialen i regional utveckling.
Det finns fortsatt flera relationer utöver stråken där utbudet motsvarar eller är högre jämfört med stråken. Exempelvis kan det röra sig om målpunkter så som större arbetsplatser och sjukhus. Dessa specifika målpunkter bör aktualiseras vid större förändringar, så som nya etableringar.
Se över stråken
De nuvarande stråken har i huvudsak bestått i sin nuvarande form över lång tid. Det finns därför anledning att se över stråken för att se om det finns nya riktningar som borde utpekas eller andra som borde tas bort.
Idag kopplas stråken till kommuncentra i varje kommun. Dessa orter är inte alltid nödvändigtvis de största i kommunerna, det kan också innebära att stora orter faller utanför naturliga stråk. Detta behöver därför säkerställas så de största tätorterna i kommunerna kan kopplas på. Överlag bör kollektivtrafiken bli mer oberoende av kommungränserna och istället behöver det som är mest funktionellt för resenärerna och för länets utveckling värderas högre.
Grundläggande utbud
Det grundläggande utbudets garanterade miniminivåer av trafik ligger fast. I glesa geografier prioriteras att det finns ett utbud snarare än snabba restider. I syfte att öka tillgängligheten, behöver nuvarande trafik och alternativa kostnadseffektiva lösningar utvecklas. Det kan handla om att närtrafiken görs mer tillgänglig med hjälp av digitala lösningar eller utvecklandet av mer dynamisk kollektivtrafik.
Resor till studier
Arbetsmarknadens behov kommer framgent få större betydelse vid planering och dimensionering av utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Dagens stråk korrelerar inte alltid med hur framtida samverkansområden kommer ser ut, vilket kommer försvåra resandet. Därför behöver VGR/Västtrafik tillsammans med kommunerna belysa och verka för att anpassa trafiken och hitta gemensamma kostnadseffektiva lösningar för att öka tillgängligheten för gymnasieelever att ta sig till gymnasieorter.
Pendlingsmöjligheten till lärosäten varierar stort i länet. Ett avstånd som är avgörande i vilken utsträckning man väljer att studera vidare. Inriktningen i stråkarbetet bör vara att alla kommuner har kollektivtrafik för daglig pendling till någon universitets- eller högskoleort.
Skolskjuts VGR/Västtrafik bör sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt bedriva skolskjuts för grundskoleelever. När allmänheten kan nyttja skolskjuts som ordinarie busslinjer kan det också i praktiken förstärka det grundläggande utbudet. Nu finns i stället en trend där många kommuner väljer att utföra den i egen regi. Detta kan brytas genom en lyhördhet mot kommunerna och skolorna för att möta upp deras behov och göra Västtrafik attraktivt.
Stadstrafik i regionens kärnor/delregionala centrum
Kollektivtrafiken i regionens kärnor/delregionala centrum utvecklas i enlighet med beslutade kollektivtrafikplaner. Västtrafik har uppdraget att ta fram riktlinjer för trafiken i tätorter. Enligt nuvarande program har Västtrafik utarbetat riktlinjer för trafikering i tätorter som inte omfattas av stadstrafik i regionens kärnor. Detta uppdrag ligger kvar.
Sammanfattande punkter:
- Fokus på arbets- och studiependling
- Se över utbud i stråken
- Bättre dialog med kommunerna kring skolskjuts
3. Utveckla och implementera nya lösningar för att utveckla kollektivtrafikens tillgänglighet
Kollektivtrafiken befinner sig sedan ett par år i ett läge med ökade kostnader. För att bibehålla och utveckla den tillgänglighet som kollektivtrafiken ger finns därför behov av att nyttja och utveckla kostnads- och resurseffektiva lösningar som kompletterar, avlastar och effektiviserar den traditionella kollektivtrafiken.
Vid upphandling av nya bussfordon tänkta att trafikera regionens vägar är det ur såväl ett ekonomiskt som ett miljö- och klimatmässigt perspektiv önskvärt att Västtrafik i så hög utsträckning som möjligt förhåller sig till Bus Nordics standardiserade modeller. Att öka livslängden på upphandlade bussfordon bör också vara prioriterat.
Förstärk kollektivtrafiken genom att kombinera olika transportslag
Den traditionella kapacitetsstarka kollektivtrafiken utgör stommen, där flexibla och kompletterande lösningar kan kopplas på. Anropsstyrda lösningar och cykel i kombination med kollektivtrafiken är några exempel. Att avlasta kollektivtrafiken i högtrafik genom cykel och annan mikromobilitet, men också att sprida resandet över dagen ger ökad kostnadseffektivitet.
En invånare är sällan bara kollektivtrafikresenär, utan reser över tid med kollektivtrafik, cykel, bil och andra mobilitetstjänster. Genom att medverka, samverka och vid behov vara med och verka för resenärers tillgång till fler mobilitetsalternativ, samt kombinationer utav dessa, kan det bidra till att kollektivtrafiken avlastas och stärks. Här bör VGR/Västtrafik medverka, men utan att ta på sig ett helhetsansvar.
Höga hållbarhetsambitioner
Att få fler att nyttja kollektivtrafiken gör i sig en mycket stor nytta för både klimatet och lokala utsläpp så som partikelutsläpp och mikroplaster. Men all trafikering, även kollektivtrafik, innebär ett miljömässigt fotavtryck. Därför behöver Miljö- och klimatstrategin för kollektivtrafiken i Västra Götaland fortsatt prägla trafikförsörjningsprogrammet och strategin bör aktualiseras med ett utsläppsminskningsmål om 95% minskning av utsläppen per personkilometer till 2040.
Forskning och innovation samt våga testa nya lösningar och tekniker
Forskning och innovation spelar en central roll för att kunna driva utvecklingen framåt i en hållbar riktning. Det är även viktigt att testa saker i praktiken och inte bara i teorin. Genom att vara nyfikna på och pröva nya lösningar och tekniker kan uppsatta mål nås både i tätare och glesare geografier. Genom praktiska tester kan lärdomar dras av vad som fungerar bra och mindre bra, vilka konsekvenser det medför, uppskattning av kostnader, vad som behöver utvecklas vidare samt vad som kan avslutas. Under praktiska tester kan förändringar och förbättringar genomföras i mindre skala tills en bra lösning finns på plats och kan implementeras i större skala.
Samverkan för god samhällsplanering och hållbart resande
Samverkan mellan VGR/Västtrafik, kommuner, Trafikverket och övriga aktörer är avgörande för att skapa utvecklingsmöjligheter för hållbart resande. Det är i de tidiga planeringsskedena av nya bostadsområden och infrastruktur, som de grundläggande förutsättningarna bestäms och här kan ytterligare samverkan ske.
Kollektivtrafikens planeringshorisont är lång, liksom kommunernas planering. Planering bör därför löpa parallellt och i god dialog, inte minst i det konkreta arbetet när nya bostadsområden eller arbetsplatser planeras. Det är även viktigt att dialogen i det korta perspektivet fungerar när linjer ska läggas om. Flexibiliteten hos Västtrafik och förväntningarna hos kommunerna behöver ständigt utmanas.
Ett konkret förbättringsområde är vägar till och miljöer i anslutning till kollektivtrafiken. Även om inte VGR/Västtrafik ansvarar för dessa bör det vara högt prioriterat att ha en god dialog med till exempel kommuner och Trafikverket för att kunna skapa hela reseupplevelser som fungerar och är attraktiva. Många människor behöver ta bilen eller cykeln den första sträckan av resan, och bytespunkterna ska ha en hög service, vara trygga så att övergången från bil till buss eller tåg går smidigt.
Kompetensförsörjning inom kollektivtrafikbranschen
Det råder sedan några år tillbaka kompetens- och personalbrist inom kollektivtrafikbranschen. Attraktiviteten behöver öka för att locka fler till branschen – både förare och tjänstepersoner, tågvärdar, verkstadspersonal med flera. Här behöver parterna tillsammans verka för att skapa en bransch som är attraktiv att arbeta inom. Regionen har ett kompetensförsörjningsuppdrag och har således en viktig roll att spela även i att bistå kompetensförsörjningen inom kollektivtrafiken.
Sammanfattande punkter:
- Se över upphandlingar och öka livslängd på bussfordon
- Höga hållbarhetsambitioner
- God dialog med kommuner kring samhällsplanering
4. Strategier och målbilder som stödjer genomförande av programmet
Nuvarande trafikförsörjningsprograms målbilder och strategier konkretiserar vad som ska göras inom respektive område under de kommande åren. Beslutade strategier gäller tills vidare men revideras vid behov, till exempel vid avsevärt förändrade förutsättningar.
Strategin för kollektivtrafik på jämlika villkor revideras parallellt med trafikförsörjningsprogrammet. Revideringen innebär bland annat en strävan efter att det ska finnas en tydligare koppling mellan målen i trafikförsörjningsprogrammet och strategin samt att VGR:s mål för social hållbarhet stödjer genomförande i strategin. Ny kollektivtrafikplan för Borås förväntas beslutas under våren 2024. Miljö- och klimatstrategin aktualiserades 2022 och är fortfarande aktuell. Övriga målbilder, det vill säga Målbild tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen, Målbild Koll2035 (Göteborg/Mölndal/Partille) samt Kollektivtrafikplaner för Skövde, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla, revideras vid behov.
Regional plan för transportinfrastrukturen är en investeringsplan för transportinfrastruktur och är ett verktyg för att genomföra strategierna.
VGR:s strategi för ökad cykling i Västra Götaland är en del av regional plan för transportinfrastrukturen. Det pågår en aktualisering av cykelstrategin, som förväntas beslutas om under våren 2024. Cykelstrategin och cykling är, bland annat, en viktig aspekt ur hela resan-perspektivet. Relevanta delar stödjer genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet.
Nya måldokument vars innehåll tas i beaktning i kommande trafikförsörjningsprogram
Nya måldokument som antagits av regionfullmäktige i VGR, sedan nuvarande trafikförsörjningsprogram togs fram, som ska tas hänsyn till i det kommande trafikförsörjningsprogrammet och stödja dess genomförande.
Mål för social hållbarhet 2030
Barnkonventionen och de övergripande målen som beskrivs i måldokumentet (God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och lika rättigheter samt Tillit, trygghet och delaktighet) beaktas i kommande trafikförsörjningsprogram samt i den parallellt pågående revideringen av strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor.
Miljömål 2030
Målen som beskrivs i miljömål 2030 är Resurseffektivt och giftfritt, Låg miljöpåverkan samt Främjad biologisk mångfald. Resurseffektivitet och låg miljöpåverkan är delar som redan är införlivade i trafikförsörjningsprogrammets miljö- och klimatstrategi och som ständigt behöver arbetas vidare med samt utvecklas.
Västra Götalands kulturstrategi och kulturplan 2024–2027
Kollektivtrafiken beskrivs i kulturstrategin som en avgörande faktor för ungas fritidsvanor och kulturutövande, och att särskilt unga i landsbygder ofta har långa avstånd till kulturverksamheter. Både kultur- och fritidsaktiviteter och idrottsutövande genererar många resor, vars klimatavtryck kan minska och tillgänglighet öka genom utvecklad samverkan mellan kollektivtrafikplanering och kultur. Förslaget under punkt 2, utökat utbud i stråk, bidrar till att förbättra tillgängligheten för ungdomar.
Sammanfattande punkter:
- Nya måldokument har tagits i beaktning
- Cykelstrategin relevant för hela resan-perspektivet
- Utökat utbud i stråk gynnar kultur- och fritidsresor